Ellen i Kina

Japp, nu är jag hemma från en dagstripp till kinesiska muren. Jag är helt död men dagen har varit helt underbar. Nästan inga människor på muren och man kunde höra tystnad! Tystnad, shit har inte hört det sen jag lämnade Sverige. Det existerar inte tystnad i Beijing... Vi åkte till et ställe (kommer inte ihåg vad det heter) och sen gick vi på muren därifrån till Simatai som ligger 11 km därifrån. Vi gick alltså 11 km i trappor upp och ned. Mittendelen är dessutom inte upprustad och den är helt underbar. Vackra vyer och självmordsbranta trappor/backar. Helt sjukt, men häftigt och kul!

Svettades som bara den eftersom solen stekte och eftersom det hela tiden är uppför och nedför. Vet inte om jag åker dit igen. Det var värt besväret, men nu har jag gjort det.

Just nu är jag lycklig. Jag har upplevt The great wall på riktigt!


Jag på muren


Tobi ensam på muren. Se vad vackra bergen är! Det ser ut som att de flyter.


Jag vid den ej upprustade delen. Här börjar äventyret på riktigt.


Det här klättrade vi uppför...


...och det här också!

Ni kan ju förstå att vi nådde Simatai svettiga och andfådda, men även lyckliga. Vi klarade det! Och det var så vackert.